På Älvdalsvägen intet nytt

Elvis Pelvis är lite piggare. Men det märks att han är tagen efter ormbettet. Han vill inte gärna gå ut själv på morgonen. Å bajsa på baksidan vid hallonbuskarna det gör han nog aldrig mer igen, haha.

Annars har det väl inte hänt så mycket här på farmen. I söndags var jag till brukshundklubben och hjälpte till när de hade tävling. Stod i köket/kiosken. Alltid lika trevligt att få prata med hundfolk. Bella var med och hon skötte sej bra.

Oj, va sugen man blir på att träna med sin egen hund när man ser alla duktiga ekipage. Men nu ska Elvis vila i 10 dagar så träning med hund är inte att tänka på just nu.

Jag har fått sett lilla Ellen också. Annicas barnbarn. Jisses, va liten hon var. Bella såg ut som en jätte bredvid Ellen. Och jag kan inte för mitt liv komma ihåg att Bella en gång var så där liten... Man glömmer tydligen fort. Ellen var 44 cm lång och vägde 2430 gram (tror jag) när hon föddes. Bella var ju 43 cm lång men vägde bara 1750 gram. Så de var ju ungefär lika stora, eller små ska man väl säga.

Izabella ligger och sover nu. Så jag får passa på att göra lite annat. Just nu är hon inne i en mycket aktiv period. Jösses, jag är helt slut på kvällarna. Alldeles för lite bloggande har det också blivit. Izabella sitter alldeles själv nu, ja man måste ju passa henne för det kan hända att hon ramlar åt någe håll. Ligga på magen tycker hon också om numer. Armar och ben far åt alla håll. Men hon kommer ingenstans. Hoppas att det så förblir ett tag till. Tänk när hon börjar krypa?! Och med den farten hon har kommer det att gå undan. Var så säker!